Ibland blir jag faktiskt orolig över min glömska.

i morse hade jag en stark fundering på att sy en till förvaring eller liten nesse efter Lizzans mönster.

Hur jag än letade där jag har mina köpemönster så hittade jag det inte.  jag tyckte jag var så säker på att jag hade köpt det på Syfestivalen i våras.

Nu har jag gått igenom mina bilder och kolla här!

Visst sjutton köpte jag Lizzanmönster och inte ett utan två.

Nu återstår frågan. Var finns de? Jag behöver nog städa mitt syrum, men jag vill ju sy.

Nu har jag ledsnat på att sy väskor och förvaringar, så nu ska jag ta tag i mina lador.

Förra året var jag med i en BOM och sydde nio block med olika lador. De är "typiskt amerikanska" varje lada har en liten kvilt på gaveln.

De nio blocken har legat i en låda, men där gör de ju ingen glad, så nu har de åkt fram.

Det som ser ut som ett litet vitt fönster på en del block är mina små papperslappar med blocknummer.

jag tror att jag har allt material hemma för att sy färdig denna bonad. Åtminstone kommer jag en bit nu i helgen .......... om jag slutar sitta här,

går ut med Stoja     och sen börjar sy

Jag har länge hållit till på zoomin, men igår fick vi veta att hela zoomin går i graven om några månader.

Jättetrist, men det är bara att gilla läget och försöka hitta ett bra alternativ.

Det här är bara en liten test, förhoppningsvis är det så enkelt och bra att jag vill stanna kvar här.

Under veckan som gått, så har jag varit ganska flitig vid symaskinen.

Plötsligt har energin och viljan kommit på besök.

Först ut var en ryggsäck till min syster.

När jag sydde den så kom tankarna - igen - att kretsa kring ett fint marimekkotyg som jag fick för många år sedan. Jag har "tittat och klappat" på det men inte nänts sätta kniven i tyget.

Jag tyckte om modellen på syrrans rygga, så äntligen kom jag till skott och nu har jag en helt ny rygga

Det blev en hel del rester efter den svarta ryggan. Enligt mönstret skulle man skära remsorna på hela tygets bredd, vilket var mer än onödigt.

Så här såg mina rester ut igår.

Jag delade den smalaste remsan  till två bitar som jag sydde ihop och sen kompletterade med litet mer tyg. Resultatet blev en variant av Annete L:s lilla nesse